Korrekturläsarna

Min dröm har alltid varit att bli författare. Och nu när jag läser Kims senaste blogginlägg så blir jag bara mer spänd. Tänk att en dag få hålla ett kuverten från korrekturläsarna, vilken känsla det måste vara. Jag hoppas att jag, och alla som vill bli  en författare en dag ska få den känslan som Kim får varje gång hon sliter upp kuverten med korrekturen och skummar snabbt igenom det de har skrivit.

Såhär skrev Kim i det senaste blogginlägget:
Så här tycker korrekturläsarna om Theos Pompeji:

Alltid lika nervöst när buntarna med manus kommer i retur från korrekturläsarna. Har de hittat många fel, tycker de om berättelsen, har jag tappat röda tråden någonstans, tycker de boken är bra???? Och många, många andra funderingar.

Jag sliter upp kuverten med korrekturen och skummar snabbt igenom det de har skrivit. Puh! Inget negativt, då kan jag läsa all text i lugn och ro.

Så här skrev de:

''Tack för spännande läsning! BRA! Bra flyt, spännande och inte för otäck! Jättebra skrivet"


"Tack för ännu en härlig läsupplevelse! Jag fick rysningar i kroppen... Att få lära känna Theo mer ger även en ny krydda till de andra böckerna. Jag blir sugen på att läsa de andra böckerna igen."


"Din bästa bok hittills! Ditt språk har utvecklats alldeles otroligt. Nu väntar jag på nästa och nästa och nästa..."

Ja, det var några av alla de kommentarer som korrekturläsarna har lämnat. Jag kan inte skriva alla, för då skulle jag avslöja för mycket av handlingen...

Kan du förstå känslan jag får när jag läser korrekturläsarnas kommentarer efter att ha "slitit" med boken och känt att "det här är den absolut bästa bok jag har skrivit", precis som jag säger varje år. Men kanske är det så att böckerna bara blir bättre och bättre för varje år och att det är därför jag känner så. För om jag ska tro korrekturläsarna så är "Theos Pompeji" den absolut bästa bok jag har gjort.

Ska bli otroligt spännande att få höra vad du och alla andra läsare tycker om boken när den väl har hamnat ute i butiken.

Nu ska jag sätta mig ned och fortsätta skriva på "Boudicas strid mot Romarna" eftersom huvudet är fyllt av ord till den boken. Därefter ska jag lägga in de korrigeringar som korrekturläsarna har upptäckt och så är "Theos Pompeji" nästan klar. En härlig känsla!

Tänk vad många böcker det har blivit om Theo och Ramona sedan min debutbok "Tillbaka till Pompeji" kom ut... Aldrig trodde jag då att det skulle bli så många böcker i serien om Theo och Ramona. Men än är det inte slut, ännu finns det många idéer och historiska händelser att skriva om, om de överlever nästa bok vill säga...

Dags att jobba igen!

Kramisar Kim